Däggdjur

Den här bloggen kommer att handla om djurgruppen däggdjur, så våra inlägg kommer bara att handla om däggdjuren, så den här bloggen är perfekt för dig som gillar eller vill veta mer om däggdjur. Men det är ju alltid bra att veta lite grundfakta om någonting innan man börjar läsa om det, så det var precis vad vi tänkte göra nu, lära er lite grundfakta om däggdjur!

Djurgruppen däggdjur är en av många djurgrupper som finns här i världen, och den är också en av de största djurgrupperna. Så djurgruppen däggdjur består av väldigt många olika djurarter, det finns däggdjur som lever i vatten, på land och så finns det till och med däggdjur som kan flyga! Men vad är det som är gemensamt för alla dessa arter? Det tänkte vi berätta nu!

Det som alla däggdjur har gemensamt är att de diar sina ungar, eller däggar som man också kan kalla det, vilket man hör på namnet. Och det betyder att modern ger barnet di, alltså mjölk som modern har producerat i sina mjölkkörtlar. Och modern matar ungen med di under den första perioden av ungens liv, ända till ungen inte behöver dia längre och kan äta samma mat som de vuxna däggdjuren. Alla däggdjurshonor tar hand om sina ungar och stannar med dem den första tiden i ungarnas liv eftersom att ungarna föds väldigt hjälplösa och försvarslösa, och sedan stannar honorna med ungarna till att de kan klara sig själva. En annan sak som är gemensamt för alla däggdjur är att alla däggdjur har lungor, till och med de däggdjur som spenderar hela deras liv i vatten, som t.ex. valar, andas med lungor. De simmar upp till ytan för att hämta luft när de behöver nytt syre. Fast såklart är de väldigt bra på att spara och hushålla med syret, så de kan klara sig i vattnet i flera timmar innan de måste simma upp och hämta nytt syre. Alla däggdjur håller också jämn kroppstemperatur, alltså är de inte växelvarma och de ändrar inte kroppstemperatur efter omgivningen som djur i många andra djurgrupper gör.

Det där var bara lite av alla fakta som finns om däggdjur, så om du vill veta mer tycker jag du ska kika på våra inlägg;)
Glöm inte att titta på det här klippet som handlar om hur däggdjurenkom till:) HÄR finns länken

Hur förflyttar däggdjuren sig? Hur lever de och hur länge? Hur andas dom?

Däggdjuren förflyttar sig genom att gå, flyga, simma och krypa. Däggdjuren med två eller fyra ben förflyttar sig genom att gå. Djuren med vingar flyger ju så klart för att då tar dom sig vidare snabbare. Däggdjuren som lever under vattnet förflyttar sig med hjälp av sina fenor och/eller svans. Och däggdjuren med inga ben eller vingar förflyttar sig genom att krypa som tex en orm.

Eftersom däggdjuren är en så pass stor djurgrupp är det väldigt beroende från art till art. Det skiljer sig hur gamla de blir eftersom att vissa arter lever längre än de andra.

En cool sak om däggdjur är att alla däggdjur andas med lungor, till och med däggdjur som är anpassade för att leva i vattnet. Valar har också lungor. Valarna simmar till vatten ytan för att hämta luft med hjälp av blåshålet, och sedan håller dem andan under vattnet. Valarnas lungor är mycket större än våra människors och dem är även anpassade att ta vara på all syre. Alla däggdjurs lungor är anpassade för det liv dem lever.

Hur äter däggdjuren?

Alla däggdjur håller jämn kroppstemperatur, och för att de ska kunna hålla jämn kroppstemperatur måste de få i sig mycket mat, det eftersom att det drar mycket energi att hålla jämn kroppstemperatur. Några arter äter varje dag föda som motsvarar deras egen kroppsvikt. Men vad de äter beror på art. Däggdjuren är också indelade i grupper beroende på hur arterna äter. Grupperna är köttätare, växtätare och allätare.

Köttätare: Köttätare har en kort tarm för att de ska kunna undvika de gifter som snabbt uppstår i döda djur. Och eftersom att köttätare äter mycket döda djur så är den korta tarmen väldigt viktig för dem eftersom att annars skulle de få i sig dessa gifter, så tack vare deras korta tarm kan de äta döda djur och har tillgång till mer föda.

Växtätare: Växtätarna har utvecklat olika strategier för att ta vara på födan och näringsämnena i födan så bra som möjligt. Växtätare har trubbiga kindtänder som dem kan mala ner födan med. De har också en mage med flera kammare och en förlängd tarm. De tar också vara på alla näringsämnen genom att äta upp sin egen avföring en gång till, det brukar t.ex. djur som gnagare och hardjur göra. Och växtätare som bara lever på blad, t.ex. koalabjörnar och sengångare utnyttjar den lilla näring som som finns i deras näringsfattiga föda genom att hålla sig stilla i långa viloperioder.

Allätare: Allätarna är djur som hämtar deras föda från både djur- och växtrikerna. Deras tänder och tarm är anpassad för att äta både animalisk och vegetabilisk föda.

Hur förökar sig däggdjur?

Däggdjur består utav många olika arter som förökar sig på olika sätt. Arterna är uppdelade i 3 grupper beroende på hur dem förökar sig, moderkaksdjur, pungdjur och kloakdjur. Vi tänkte berätta lite om hur det går till för dem olika grupperna.

Moderkaksdjur: förökar sig genom sexuell fortplantning och fostret utvecklas i livmodern under en lång period. Fostren får näring genom navelsträngen och moderkakan. Efter födseln behöver fostret tas om hand av modern. Eftersom att moderkaksdjuret föds väldigt hjälplös måste modern stanna med fostret till den växt upp och kan klara sig själv. Sedan lär modern eller fadern fostret allt den kan. Som tillexempel rovdjuret lär fostret att jaga då den behöver kunna det för att överleva.  Eftersom pungdjur är ca 6% av däggdjuren och kloakdjuren ungefär 2% kan vi dra en slutsats att moderkaksdjuren är över 90% av alla däggdjur.

Pungdjur: förökar sig precis som alla andra däggdjur gör, genom sexuell fortplantning. Men det som är ovanligt och som skiljer sig från hur de andra däggdjuren förökar sig är att förlossningen sker väldigt tidigt, medan barnet fortfarande är ett foster. Graviditeten är väldigt kort hos pungdjur i jämförelse med t.ex människor, en kängurus graviditet är max 44 dagar. Den tidiga födseln gör att fostret är väldigt tillbaka utvecklat när de föds, de är alltså långt ifrån färdigutvecklade foster när de föds, så de klarar sig endast genom att krypa till moderns pung. Seden lever fostret och diar i moderns pung tills att det är färdigutvecklat och en självständig individ som klarar att leva livet utanför mammans pung. Pungdjurs ungar diar oftast längre än andra däggdjurs ungar eftersom att de föds så tidigt och är så pass tillbaka utvecklade redan från födseln.

Kloakdjur: honan lägger ägg där fostret ska utvecklas istället för att fostret ska utvecklas inuti en livmoder. I stället för en livmoder har kloakdjur en så kallad kloak, en gemensam kroppsöppning för ändtarm, urinrör och könsöppning. Men trots att kloakdjur lägger ägg räknas de till däggdjuren, och de gör det därför att de har päls och diar sina ungar. Kloakdjurens ägg är väldigt små, de är 10-15 mm i diameter och liknar mer kräldjurens ägg än fåglarnas ägg på grund av äggens läderlika skal. Kloakdjuren ruvar på sina ägg i ungefär tio dagar innan äggen kläcks, när äggen sedan kläcks är ungarna väldigt små och nakna och kort efter deras födsel liknar de pungdjursungar, så små är de.